lisajalmefors.blogg.se

Övningar

Publicerad 2020-01-31 09:18:24 i Livet,

Hur roligt är inte det? Det är så fantastiskt roligt. Galet mycket energi som går åt, både fysiskt och psykiskt. 
En omgång var jag endast åskådare. Visserligen inte så bara. Då det även innebär att peppa figuranterna. Tanken är att dom ska störa så mycket som möjligt, reta gallfeber på polisen helt enkelt. Faktiskt komma undan med det också. 
jag ljög. jag var inte alls bara åskådare. Jag stod för de flesta skador som skulle simuleras. jag fick möjlighet att jobba vidare på mina skills. 
Andra omgången var jag mer invovlerad, på eftermiddagen. 
 
Övningen som går av stapeln, är en form av terrorövning. Polisen ska öva på att säkra upp platsen på ett säkert och effektivt sätt. 
 
För polisen är det blodigt allvar, det är mycket adrenalin. Dom vet inte vad som ska hända. Inga förutsättningar. Självklart vet dom att det är övning, med det är allt. Hur själva scenariot ser ut, vet dom inte. På radion går det ut att en gärningsman sprungit runt med kniv. Det är allt. 
Och så är det ju. Ingen vet hur det kommer att se ut på platsen. 
Denna gång möts dom upp av panikslagna ungdommar, några skadade. Stresspåslaget är verkligen tydligt. Vissa hanterar det bra, med ett visst lugn. Andra står och vrålar till höger och vänster, och förväntar sig att det liksom "bara" ska lösa sig.
På förmiddagen hade dom endast ungdommarna att tampas med. 
 
Efter lunch ändrades förutsättningarna rejält. På skadeplatsen fanns nu en gärningsman med kniv, som går emot polisen som kommer. 
När polisen har säkrat upp gärningsmannen och platsen, och tror att allt är lugnt.... Då sker en skottlossning bakom byggnaden. En gärningsman med skjutvapen finns i området, inne i en byggnad. När polisen tagit sig in i byggnaden, så skjuts ett offer ner (ni får gissa vem). 
Ytterligare en gärningsman med kniv hittas. 
 
 
Mer detaljerat blir det inte från min sida. Jag kan avslöja att alla gärningsmän blir nedsskjutna, en dör. Som ni har gissat blir jag också nedskjuten, men medvetslös. En av gärningsmännen var en av mina kollegor. Självklart var det han som hotade och sköt mig. Vem annars?
 
Behöver jag tillägga att jag kommer att hämnas? Dessutom fick jag blåmärken efter att två poliser släpade undan mig. 
Kollektiv bestraffning har jag hört ska vara bra. Kommer jag vara medgörlig? Svar: Nej. Vad jag ska utsätta min kollega för? Vet inte än. Får fundera lite.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela