lisajalmefors.blogg.se

2016 börjar närma sig mot sitt slut.

Publicerad 2016-12-19 10:46:00 i Livet,

Och jag kan inte låta bli att börja reflektera över året som gått, även om det nu är ett par vekor kvar. För det har varit ett tufft år, med en konstant uppförsbacke, med en och annan platå att få vila lite på. Men vilostunderna har inte varit många. Trots att jag varit sjukskriven hela det här året. 
Kunde jag ha gjort på ett annat sätt? Nej, det tror jag inte. Om inte annat så kan jag ändå inte ändra på det som har varit. Vad jag kan gör att ta med mig den erfarenhet jag fått, och göra det till något bättre. Så tror jag det är för alla. Vi måste göra något bättre av det vi har, för det är så vi utvecklas. Måste är fel ord egentligen, men vi vinner på att göra saker och ting bättre än vad det har varit. På sättet utvecklas vi. Det finns en viktig sak i detta: Vi ska göra det för oss själva, inte för andras skull. 
 
Kloka ord? Lever jag som jag lär? Nej, det gör jag inte. Jag försöker, och jag har en lång väg kvar att gå. Vissa beslut/val som jag måste fundera lite på. Vad känns bra, vad känns mindre bra? 
Så kanske är det så i alla fall, att jag lever som jag lär. 
 
Men det som är viktigast av allt, det är att faktiskt rikta blicken framåt. Det som har varit det har varit, finns ingen anledning att titta bakåt. IBLAND ska vi göra det. För det finns saker vi ska minnas, ska komma ihåg. Men det får inte hindra vägen framåt, för då är det lätt att krocka med något. 
 
Vad vill jag då? Jag vet faktiskt inte. Självklart vill jag upp ur träsket. Men efter det. Jag vet inte. 
Knallade runt på IKEA i lördags och kände ett behov av att flytta. Faktiskt första gången den känslan kom så spontant. Vi har pratat om det lite löst jag och gubben, att vi kanske ska söka oss neråt i landet så småningom. Inte haft någon direkt plan för det. Jag trivs väldigt bra i huset vi bor idag, men det börjar bli ordentligt trångbott. Inte så konstigt egentligen. Vi har 4 tjejer, varav 2 som är i tonåren och en som är på väg (Den fjärde får vara lilla skitunge ett tag till). Alla 4 med olika behov. Jag behöver en plats att vara på. Sy, rita, måla. 
Självklart vill jag ha möjlighet att ha hästarna hemma på tomten.  
Just nu har packat ner mycket av våra saker i kartonger och burit ner i garaget. För det finns inte plats. 
 
Men vi får se vad som händer. Ibland ska vi tillåta oss att blicka uppåt mot himmelen också, inte bara framåt.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela